Tel: 0280-181 00

Malung-Sälens kommun - Box 14 - 782 21 Malung - Besöksadress: Lisagatan 34

  • Kontakt

Tipsa

Historia

Regeringen biföll den 1 mars 2007 Malungs kommuns ansökan om att ändra kommunnamnet till Malung-Sälens kommun. Det ändrade namnet gäller från och med den 1 januari 2008.

Kolonisation av området

Bebyggelsen i Västerdalälvens dalgång, som ligger som ett pärlband av större och mindre byar, har växt fram vid de numera avsnörda och ibland torrdikade korvsjöarna till älven. Bebyggelsen låg i äldre tid intill älvstranden i den låglänta älvdalen. Under 1700- och 1800-talen har emellertid bebyggelsen genom återkommande översvämningar, utvidgning av den odlade arealen, skiften och vägdragningar alltmer kommit att förflyttas upp mot dalgångens skogskanter. Det blev därmed successivt en mer spridd bebyggelse i landskapet.

Enligt gammalt skilde man på Yttermalung och Övermalung i Malungs socken, och det senare representerar det nuvarande Malung med centralort och flera gamla stora bondbyar. Bygden började troligtvis utvecklas under 1100-talets slut. Även Lima socken hade tidigt en fast bebyggelse och vid Sörnäs gick vintervägen från Norge in i socknen. Transtrands socken är sannolikt betydligt yngre än Lima. Under 1600-talet fanns här en mer utvecklad bygd med större bondbyar etablerad. Det finns således en tydlig utveckling av bygden efter älvdalen i söder mot norr med de olika sockencentrena. Den primitiva järnhanteringen, myrslogarna och fäbodarna var betydelsefulla kolonisationsfaktorer.

Fäbodar växer fram

Utmarkerna och deras utnyttjande har spelat en avgörande roll för bebyggelsens framväxt och utsträckning. Först bröt man åker på de lättodlade dalgångsjordarna, men då åkrarna var små och magra måste dessa förbehållas spannmålsodlingen. Kreaturen behövde därför under sommartid föda från skogarna utanför byn. Där togs också vinterfodret. I takt med att byarna växte, måste betet sökas allt längre ut i skogen. Slutligen kom man så långt bort från byn att man inte kunde återvända hem till kvällen. Man byggde då fähus till djuren och en enkel stuga för vallaren. Därmed lades grunden för fäboden. De talrika myrslogarna i de stora myrlanden var därför utomordentligt viktiga och bidrog starkt till att ett stort antal kreatur kunde hållas.

Turismens historia

Turismen som näring har en lång historia i Dalarnas fjällområden. Turismen var och är inte enbart en kommersiell företeelse utan också en betydande kulturell företeelse där landskapets upplevelsevärden och symbolvärden också har ett stort värde för människan. För fjällturismens uppkomst och utveckling har detta perspektiv varit avgörande. Turismen i fjälltrakterna tog sin början i slutet av 1800-talet då turister sökte naturen, den rena luften och fjällvidderna både sommar och vinter. 1922 arrangerades det första Vasaloppet med start i Sälen. Sälen blev då en känd skidort både i Sverige och ute i världen.

När järnvägen kom till Sälens by 1928 så öppnades möjligheterna för en expansiv turistnäring i Sälenområdet. Häst och släde transporterade fjällgästerna från järnvägsstationen (där Centrumhuset ligger idag) och vidare till pensionat och fjällbönder som tog emot för mat och logi. 1935-36 byggdes de första delarna av Sälenstugan ut och 1937 var Högfjällshotellet uppfört och kunde ta emot sina första gäster. Vid Sälenstugan byggdes den första slalombacken i Sälen och 1946 hölls den första slalomtävlingen. Den första liften invigdes 1949 vid Sälenstugan, och i slutet av 50-talet byggdes vägen över fjället. Det öppnade möjligheter för Tandådalen och Hundfjällets liftanläggningar. Lindvallen invigdes 1967, Stöten 1976 och Kläppen 1982. Under 1970- och 80-talet skedde en explosiv utveckling som även fortsatt i hög takt under efterföljande år.

Vår historia i årtal

År 1177 Den norske kungen Sverre Sigurdsson tågade genom Malung.

År 1324 Malung blir ett eget pastorat.

År 1510   Malungs kyrkas så kallade Sturevalv invigs av Otto Svinhufvud. 

År 1533 Kung Gustaf Vasas fogde hämtar en kyrkklocka, kalkar, silverkors och silverskedar från Malungs kyrka för att smälta ner och tillverka andra saker.

År 1608 Öje överförs till Mora-Venjans socken av Karl IX.

År 1624 Gustav II Adolf besöker Öje och Malung. Öje åretförenas med Malung.

År 1686 Karl XI på inspektionsresa.

År 1734 Carl von Linné reser genom Malung.

År 1750 Väg genom Malung mot Lima.

År 1810 Byskolorna börjar.

År 1816 Väg börjar byggas till Tyngsjö.

År 1849 Skolhus vid Tegelugnsbacken, nuvarande folkhögskolan, vilket blev Malungs fasta skola.

År 1852 Poststation i Grimsåker.

År 1861 Väg till Öje.

År 1864 Malung har 6 459 invånare.

År 1876 Järnväg Västra Utsjö-Skepphussjön (för timmerforsling) färdig.

År 1880 Byggdes J P Jansson (Jannesgården).

År 1882 Skolhus i Yttermalung, Vallerås och Öje (1883).

År 1888 Eliassons Läderindustri AB startade garverirörelse i Malung.

År 1890 Storbyns norra del brinner.

År 1892 Järnvägen över Hånäset invigs.

År 1895 Skolor i Malungsfors och Idbäck.

År 1903 Järnväg Malung-Limedsforsen färdig.

År 1909 Ny bro i Grönland.

År 1921 Lillmons skola.

År 1922 Utsjö skola.

År 1926 Niss Oskar Jonsson grundar Jofa.

År 1927 Tällbyns skola.

År 1928 Järnväg Limedsforsen-Särna färdig.

År 1941 Nytt postkontor i Grönland.

År 1951 Skinnskolan startas av Erik Jers. Endast manliga elever (1953 även kvinnliga elever).

År 1952 Skinnindustrins högkonjunktur börjar.

År 1960 Det finns cirka 100 fritidshus i Sälen.

År 1962 Blomsterbäcksskolan.

År 1965 Kassaskåpstillverkaren Rosengrens startar fabrik i Malung. Läggs ner vid årsskiftet 2003/04.

År 1966 Jofa-branden.

År 1966 Malung har cirka 9 000 invånare.

År 1969 Järnvägstrafiken mellan Malung-Sälen upphör.

År 1970 Gymnasieskola.

År 1971 Kommunerna Malung, Lima och Transtrand slås ihop till Malungs kommun. Järnvägsrälsen mellan Malungsfors och Sälen rivs upp.

År 1975 Dalafjällen utses till ett av landets primära rekreationsområden.

År 1983 Ishallen i Malung byggs. Bron över Görälven vid Grundforsen klar.

År 2001 Järnvägen med godstrafik mellan Malung-Malungsfors upphör när Malungsfors sågverk läggs ner. Malungs kommun har 10 640 invånare. Malungs församling har 7 240 personer, Limas församling 1 728 personer och Transtrands församling 1 672 personer.

Sidan uppdaterad 2016-04-28 av